Så har vi tänkt

Olika personer som ligger bakom

viktigt metodarbete har här en

plats att antingen själv eller via

intervju berätta hur metodiken

vuxit fram och hur man funderat

Vill du berätta något här?

kontakta då:

heder.imh@gmail.com

Så jobbar vi
Under denna rubrik kommer vi att lyfta fram goda exempel på hur professionella inom olika samhällsområden arbetar metodiskt och genomtänkt med olika aspekter av hedersrelaterad problematik. Detta kan antingen ske genom att man själv skriver om sitt sätt att arbeta eller att det sker genom intervju. De som själva vill bidra med egen berättelse sänder denna till IMH via adressen: 

heder.imh@gmail.com

"Med fötterna i två världar" 

Metodik för Ungdomsmottagningars arbete mot hedersförtryck

Ungdomsmottagningar (UM) över hela landet möter ofta ungdomar som utsätts för olika former av hedersförtryck. Ungdomsmottagn ingen för de invandrartäta nord-östra stadsdelarna i Göteborg (Angered och Bergsjön) såg därför tidigt behovet av att utveckla metoder för att se, förstå och stödja dessa ungdomar. Sin metod sammanfattade man i modellen kallad: Med fötterna i två världar". Det är en modell som både behandlar arbetet vid enskilda samtal och  vid idalogarbete i grupp 

Åsa Svensson , numera enhetschef på Ungdomsmottagningen för östra Göteborg, är en av dem som var med och arbetade fram denna modell och som har stor erfarenhet av hedersproblematiken. Hon berättar här lite om denna arbetsmodell.

Kan du berätta lita om huvudpunkterna i arbetsmodellen "Med fötterna i två världar"?
 

Modellen bygger på att våga möta det man möter och att ha en beredskap för att ta emot det man får veta. Genom frågeformulär som grund för frågor som ställs i mötet med den unge får medarbetarna viktigt information om hur förtryck och hot ser ut. Ett handlingsprogram har framarbetats i olika steg för hur medarbetarna ska agera. Vilka insatser som UM kan erbjuda och vilket ansvar man har är definierat. Viktigt är bemötandet så att den unge känner sig sedd och trygg och att korrekt information ges ut.

Ni har säkert följt upp arbetet enligt denna modell på olika sätt. Vad visar dessa uppföljningar för resultat?
 

Två studenter på socialpedagogiska programmet skrev en uppsats/gjorde utvärdering av just användandet av frågeformulär vid det enskilda mötet. Den visar på att medarbetarna kände sig tryggare att ställa frågorna. Man kunde inte heller blunda för problematiken utan var tvungen att vidta åtgärder allt ifrån info, stödsamtal, behandlingssamtal, anmälan socialtjänsten mm.

De intervjuade ungdomarna (5 flickor) uttrycker alla att det kände sig väl bemötta och sedda av medarbetarna på UM. De tyckte också att det blivit lugnare hemma efter att de fått prata om sin situation på UM. Studenternas och vår tolkning var att flickorna blivit tryggare när de träffat personal som förstod deras svårigheter och kunde ge dem rätt information och handlingsberedskap.

Nationellt finns ju särskild handbok för hälso- och sjukvårdens arbete mot hedersrelaterat våld. I vilken grad har ni inom UM användning för den och vad tror du den betytt för hälso- sjukvårdens arbete med denna problematik?
 

Vi på UM har använt denna endast till en del eftersom avsnittet om UM:s arbete bygger på våra egna framarbetade metoder. Däremot har jag uppfattat att man på andra ställen inom hälso- och sjukvården haft god nytta av den. Förövrigt en väldigt bra handbok.

Sett utifrån din UM horisont. Hur ser du allmänt på utvecklingen av hedersförtrycket och ungdomars protester/uppror mot detta. Ser du några tendenser?
 

De senaste åren har det blivit färre som kommer för frågor kring anatomin. Fler och fler har kunskaper kring oskuldsbegreppet, hymen och att alla inte blöder vid sitt första samlag. Däremot så fortsätter unga komma med frågor kring sina rättigheter och med berättelser om förtryck och hot. Unga med akut problematik har blivit färre och då är ju funderingen om andra instanser runt om blivit bättre på att handskas med frågorna. Upptäcks ungdomarna och deras situation redan i skolan?

Till slut. Vad tycker du är viktigast för UM i Sverige att utveckla när det gäller just att se och stödja de ungdomar som drabbas av hedersförtryck?
 

Jag tror att våga möta det man möter och ha en handlingsplan hur man agerar är mycket viktigt. Det räcker med att man möter en ungdom och handlar fel för att det ska bli katastrof. I beredskapen ingår även att veta vilka samhällets övriga insatser ser ut, såsom att känna till sin socialtjänst. Sist men inte minst är det viktigt att inte "tappa bort frågan" ibland allt annat som man ska fokusera på. Håll frågan levande och uppdatera rutiner!

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Annette Olsson om:

Åklagares metodik vid arbete med hedersrelaterad brottslighet:

" Åklagarna är mer uppmärksamma idag"

Åklagarna runt om i Sverige har sedan 2006 en egen Handbok som stöd vid handläggning av hedersrelaterade brott. Annette Olsson, Vice Chefsåklagare vid Göteborgs åklagarkammare, var en av skaparna bakom denna handbok. Hon har dessutom under  flera års tid arbetat med utbildningar för åklagarna när det gäller detta problemområde. Här ger Annette några synpunkter på detta arbete och läget

Du var ju i ledningen för den process som ledde fram till skapandet av en handbok för åklagare när det gäller med hedersrelaterad brottslighet. Hur har denna handbok tagits emot av åklagare, används den, vad kan den ha betytt?

- Av den respons jag fått av åklagare i landet (främst de som gått kursen) uppfattar jag att handboken används och uppskattas.

De senaste åren har ju en hel del utbildningar om hedersproblematiken skett för åklagare och handboken blev ju klar 2007. Det betyder ju att åklagare rimligen nu borde vara mycket mer kunniga och alerta när det gäller att "se" problemet och att utreda och lagföra brott med hedersmotiv. Så vad är din bedömning, är åklagarna på tå i den här frågan numera?
- Närmare 200 åklagare har gått kursen och samtliga har varit väldigt uppskattande i kursutvärderingen så jag är övertygad om att de är mycket mer uppmärksamma idag än före utbildningen. Numera ingår ett antal timmars utbildning om heder i vår grundutbildning så alla unga åklagare får översiktlig kunskap förmedlad till sig på ett tidigt stadium. Däremot tycker vi alla att det ofta är väldigt svåra mål även om vi har bättre kunskap idag än i början av 2000-talet.

- En viktig aspekt vid åtminstone grövre hedersrelaterad brottslighet är att det ofta finns medhjälpare och därmed medbrottslingar. Ghazalafallet i Danmark 2005 visade detta väldigt klart och där dömdes ju också flera medhjälpare. Hur ser du på just åklagarnas uppgift att upptäcka och lagföra sådana medhjälpare/medbrottslingar vid hedersbrott i Sverige. Är det numera en självklarhet att beakta även denna aspekt?

-  Ja, medvetenheten om att det kan vara flera gärningsmän och medhjälpare är hög! Det innebär  dock inte att vi alltid lyckas bevisa detta. Dessutom är det ju så att det inte går att generalisera utan det kan alltid finnas varianter och olika grader av hedersinslag så vi måste alltid fokusera på det enskilda fallet och vad vi då kan visa för konkreta omständigheter och bevis.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx